S:ta Katarina

Den fjärde av den heliga Birgittas åtta barn, dottern Katarina, har fått ge namn åt vår kyrka. När Katarina föddes var Birgitta omkring 28 år. Hon var gift med lagmannen från Närke, Ulf Birgersson. Katarina placerades hos systrarna i Riseberga för att lära sig att läsa och skriva. När hon var vuxen nog att gifta sig (ca 13 år) tilldelades hon en man, Egard Lydersson van Kyren, som var bosatt på Eggardsnäs strax intill nuvarande Ekeby i Halla socken. Därav kom Katarina att en tid bo i Södermanland.

Redan vid 19 års ålder blev hon änka och kunde flytta till sin moder i Rom, något som hon hade längtat efter hela tiden. Återförenad med modern följdes de åt på pilgrimsresor bl a till det heliga landet.

Efter moderns död 1373 var det Katarina som ombesörjde att moderns ben kom hem till Sverige och Vadstena. Redan 1375 återvände hon till Rom för att genomdriva att Birgitta blev helgonförklarad. Några år senare, 1378, var det klart och Katarina kunde återvända till Vadstena för att där bygga ett birgittinerkloster. Katarina blev själv klostrets första priorinna.

Katarina avled den 24 mars 1381. Påven stadfäste 1482 att Katarina fick firas med mässa i de nordiska länderna. Hon fick även, enligt ett brevarium från 1496, firas den 2 augusti.

Katarina framställes iklädd birgittinersystrarnas dräkt, ibland med lampa och liljestängel och med en hjort liggande vid sina fötter. Hjorten kommer sig av att då hennes man en gång var ute och jagade, kom en hjort fram till henne och tog skydd från jägarna under hennes kjol. När jägarna såg det lät de hjorten vara.

Tillbaka